En match utan mycket att minnas

Så har det gått tre dagar sedan premiären och uppvaknandet. Det blev aldrig någon trevlig måndag....

Jag kände mig positiv när jag kom till IP. Det skulle bli spännande att se vilken klass vi håller, hur bra vi skulle spela mot de andra favoriterna.

Jag tyckte att det såg så där ut. Lee var stabil i målet. Inte mycket at göra åt målet. Men visst önskade jag att han var några yttepytte centimeter längre när jag efter matchen, såg bilden på målsituationen.

Backlinjen var väl ok, inte mer. Johnny stabil på huvudet. Kalle, hmmm jag vet inte vad jag ska säga om honom. Jag tyckte dock att han var bättre i sitt spel mot deras anfallare. Förra säsongen tyckte jag att han såg vilsen ut på backplatsen, att han inte riktigt visste hur han skulle bemöta anfallaren som kom emot honom. Bättre denna match, Kalle! Behöver dock träna på passningsspelet.

Norell, var ok med plus. Kom upp lite på kanterna ibland. Precis så som vi ska spela.

Mittfältet kämpade mycket, var helt ok. Jörgen var som vanligt bäst på plan. Söderstierna tycke jag tyvärr mest fick jaga. Synd, för alla vet vi vilka kvaliteter han besitter när han får bollen. På det hela taget tyckte jag att det ibland var mycket jagande från vår sida och men också mycket kämpande.

Synd att Johan insjuknade! Är nyfiken på honom.

Kevin såg ibland väldigt ensam ut på topp. Vi behöver få upp mer folk i deras straffområde. Fler måste vara delaktiga i anfallsspelet. Blev mycket bättre när Yngvesson kom in!

Si så där spelade vi alltså. Mer krävs! Direkt efter matchen kändes det mesta skit. Kändes som vi inte hade haft något bra spel alls. Nu har jag insett att vi inte var chanslösa, men fortfarande sitter känslan i, att vi måste skapa mycket mer! Vi behöver fler än Kevin som kan måla, men det kommer.

Det hade kunnat bli en helt annan match om Jögge fått straff och, himla skit, att Kevins "skott/lobb" inte gick in!!! Så snyggt och viktigt det hade varit!

Det största intrycket som fortfarande består är, SE-känslan som vilar över IP nu. Gud, vad jag saknade storbildsskärmen! Jag vill se repriser!! Mest saknades den när speakern eller musiken var igång. Gång på gång letade mina ögon efter skärmen.

Gräsplanen var katastrofal. Blev förvånad när jag kom in och såg den. Vår gräsmatta brukar alltid vara så fin och grön. Även om den långdragna vintern inte gått mig förbi, blev jag lite chokad när jag såg gräset.

Stolle var riktigt cool som matchspeaker!! Det märktes att han var nervös, men jag tror att det kommer bli riktigt bra när han väl kommit igång. Förra speakern var också bra, men med Stolle känns det på något vis mer personligt. Bra jobbat!

Publiksiffran... Hade väntat mig lite över 5000. Kanske optimistiskt? Vad många det är som sviker.

Klacken var inte så bra. Kom av sig då och då, speciellt efter deras mål. Jag tror att alla plötsligt insåg allvaret, hur mycket jobb som kommer att krävas i år, att det inte kommer att bli som ett spel runt stillastående spelare som inte hänger med.
Roligt samspel med Västra läktaren. Sittplats var ju inte alls med.

Jag blev för övrigt väldigt förvånad när jag läste tidningarnas rapporter om matchen. Där skrev de så positivt sååå om BoIS. Jag tyckte inte det var lika positivt när jag stog på läktaren på IP, men visst man ska tänka positivt! 29 matcher kvar!

Nu efter matchen har jag insett att man inte ska ta för hårt på den matchen. Det är en match av 30, 29 kvar alltså. Pude är fortfarande relativt ny och likaså spelsystemet. Man kan inte deppa nu, eller klaga för mycket. Alla lag kommer ha sämre matcher, vi också. Man får tänka på grästes kvalitet också

Vi förlora, ok, men nu går vi vidare!

FORZA RANDIGT FÖR ALLTID!

Mitt tips

2-1 till BoIS.

Jögge & Kevin.

Äntligen premiär!!!

Detta uppehåll och denna försäsong har inte alls varit sig likt för mig. Jag har bara sett två träningsmatcher och har inte haft så stor koll på laget. Det har inte varit med avsikt att endast se två träningsmatcher och att "hålla mig borta" från randigt.

För hålla mig borta, det är vad jag gjort. Det var först för någon vecka sedan jag verkligen började läsa alla nyheter om BoIS. Det är konstigt, men detta har nog varit en nödvändig paus för mig. Det tog otroligt lång tid för mig att inse att vi verkligen inte spelar i Allsvenskan längre. Läste i metro häromdagen att Kalle inte hade kommit över det och insett sanningen förrän i början av april. Så har det nog också varit för mig. Mitt hjärta är fortfarande svartvittrandigt och jag har haft koll på värvningar och skador, men inte så mycket mer.

Så idag vaknade jag upp, både kroppsligt och mentalt, ur vinterdvalan och insåg att idag är det premiär. Vår och fotboll har varit synonymt, men detta år har jag nästan bara känt av att våren kommit, fotbollskänslorna har kommit först idag. PANG BOM, så slog de ner i mitt huvud.

Jag är så himla nyfiken på BoIS!!! Det har hänt så otroligt mycket! Nya spelare som tagit sig fram ordentligt, Robin Wikman, spelare som kanske äntligen får sitt genombrott, Johan Andersson, hur bra är egentligen Baxter?, och hur kommer det gå för Kevin i år? Har Pude fått "ordning" på honom? Spelsystemet ska äntligen passa oss, träningsmatcherna har varit upp och ner, men nu ska väl ändå Pude ha allt klart? De nya bilderna/imagen var också en överraskning. Som jag garvade :p
Kolla in bilden på Jögge på officiella. Riktigt cool bild tycker jag.

Jag vet inte alls hur Pude kommer formera vårt älskade lag, men jag vet i alla fall en sak: det viktigaste och största hindret är vi, laget och supportrarna. Det handlar i år om psyke! Vi har den absolut bästa truppen i SE, så egentligen borde det inte vara några problem. Men, man ska inte ta för lätt på det. Det är mycket som är annorlunda jämfört med Allsvenskan: spelsätten, tempot, lagens inställning osv. Jag tror inte att vi kommer köra över alla lag hur som helst. Vi kommer att få kämpa ordentligt ibland, och ibland kommer det bli lättare matcher. Som jag skrev, psyket är det som kommer avgöra BoIS år. Om det inte skulle gå så bra i mellan åt, är det bara att ta nya tag och att ha tålamod. Börjar stressen och kraven bli allt för höga kommer det bli svårare. Supportrarnas uppgift, att stötta laget, är viktigare än någonsin! Vi måste verkligen stötta våra randiga grabbar hela tiden, inte börja gnälla för att det går lite si och så där i en match. BoIS och supportrarna ska mer än någonsin stå enade, vi behöver spelarna och de behöver oss, tillsammans ska vi klara det!!!

Gud vad jag längtar nu!! Tröjan ska ut ur garderoben, årskortet fram, ut till IP ska man och där äntligen, kör allt igång!! Vad jag har saknat randigt!! Vi ses på IP!!! Där ska vi ha roligt och stötta som aldrig för!!!
FORZA RANDIGT för ALLTID!!
Idag är det ÄNTLIGEN DAGS!!

Är för övrigt mycket nyfiken på Stolle som den nya matchspeakern!

Mot ett bra och roligt BoISår!