En match utan mycket att minnas

Så har det gått tre dagar sedan premiären och uppvaknandet. Det blev aldrig någon trevlig måndag....

Jag kände mig positiv när jag kom till IP. Det skulle bli spännande att se vilken klass vi håller, hur bra vi skulle spela mot de andra favoriterna.

Jag tyckte att det såg så där ut. Lee var stabil i målet. Inte mycket at göra åt målet. Men visst önskade jag att han var några yttepytte centimeter längre när jag efter matchen, såg bilden på målsituationen.

Backlinjen var väl ok, inte mer. Johnny stabil på huvudet. Kalle, hmmm jag vet inte vad jag ska säga om honom. Jag tyckte dock att han var bättre i sitt spel mot deras anfallare. Förra säsongen tyckte jag att han såg vilsen ut på backplatsen, att han inte riktigt visste hur han skulle bemöta anfallaren som kom emot honom. Bättre denna match, Kalle! Behöver dock träna på passningsspelet.

Norell, var ok med plus. Kom upp lite på kanterna ibland. Precis så som vi ska spela.

Mittfältet kämpade mycket, var helt ok. Jörgen var som vanligt bäst på plan. Söderstierna tycke jag tyvärr mest fick jaga. Synd, för alla vet vi vilka kvaliteter han besitter när han får bollen. På det hela taget tyckte jag att det ibland var mycket jagande från vår sida och men också mycket kämpande.

Synd att Johan insjuknade! Är nyfiken på honom.

Kevin såg ibland väldigt ensam ut på topp. Vi behöver få upp mer folk i deras straffområde. Fler måste vara delaktiga i anfallsspelet. Blev mycket bättre när Yngvesson kom in!

Si så där spelade vi alltså. Mer krävs! Direkt efter matchen kändes det mesta skit. Kändes som vi inte hade haft något bra spel alls. Nu har jag insett att vi inte var chanslösa, men fortfarande sitter känslan i, att vi måste skapa mycket mer! Vi behöver fler än Kevin som kan måla, men det kommer.

Det hade kunnat bli en helt annan match om Jögge fått straff och, himla skit, att Kevins "skott/lobb" inte gick in!!! Så snyggt och viktigt det hade varit!

Det största intrycket som fortfarande består är, SE-känslan som vilar över IP nu. Gud, vad jag saknade storbildsskärmen! Jag vill se repriser!! Mest saknades den när speakern eller musiken var igång. Gång på gång letade mina ögon efter skärmen.

Gräsplanen var katastrofal. Blev förvånad när jag kom in och såg den. Vår gräsmatta brukar alltid vara så fin och grön. Även om den långdragna vintern inte gått mig förbi, blev jag lite chokad när jag såg gräset.

Stolle var riktigt cool som matchspeaker!! Det märktes att han var nervös, men jag tror att det kommer bli riktigt bra när han väl kommit igång. Förra speakern var också bra, men med Stolle känns det på något vis mer personligt. Bra jobbat!

Publiksiffran... Hade väntat mig lite över 5000. Kanske optimistiskt? Vad många det är som sviker.

Klacken var inte så bra. Kom av sig då och då, speciellt efter deras mål. Jag tror att alla plötsligt insåg allvaret, hur mycket jobb som kommer att krävas i år, att det inte kommer att bli som ett spel runt stillastående spelare som inte hänger med.
Roligt samspel med Västra läktaren. Sittplats var ju inte alls med.

Jag blev för övrigt väldigt förvånad när jag läste tidningarnas rapporter om matchen. Där skrev de så positivt sååå om BoIS. Jag tyckte inte det var lika positivt när jag stog på läktaren på IP, men visst man ska tänka positivt! 29 matcher kvar!

Nu efter matchen har jag insett att man inte ska ta för hårt på den matchen. Det är en match av 30, 29 kvar alltså. Pude är fortfarande relativt ny och likaså spelsystemet. Man kan inte deppa nu, eller klaga för mycket. Alla lag kommer ha sämre matcher, vi också. Man får tänka på grästes kvalitet också

Vi förlora, ok, men nu går vi vidare!

FORZA RANDIGT FÖR ALLTID!